Så här fungerar periodisk rapportering till Finansinspektionen med det nya XBLR formatet

juli 14, 2017

Finansiella institutioner ska löpande rapportera till Finansinspektionen. Med ständigt nya direktiv från regulatoriska myndigheter i Sverige och EU kan detta ställa till med mycket förvirring. För att de bolag som regleras av Finansinspektionen ska kunna uppfylla rapporteringskraven är det en förutsättning att den myndighet som reglerar dem har bra dokumentation om vad som förväntas och hur rapporteringen rent praktiskt ska genomföras. Skatteverket har exempelvis föredömlig dokumentation med tekniska specifikationer och hur varje kontrolluppgift ska levereras och hur rapportfiler byggs upp.

I dagarna har vi arbetat tillsammans med vår partner och kund Kreditbörsen, som är ett Betalningsinstitut och som använder delar av Bricknodes plattform och dess partner Lendysofts system för att leverera en tjänst inom peer to peer lån.

Finansinspektionen har en sida med information om Periodisk rapportering men vi ansåg att den inte var helt enkel att förstå sig på varför vi har skapat den här artikeln som hjälp på traven.

Som Betalningsinstitut ska Kreditbörsen rapportera varje halvår där rapporten ska innehålla företagets betalningsvolymer samt bolagets kapitalbas eftersom det finns ett kapitalkrav på dessa bolag.

Hos Finansinspektionen klassificeras denna rapport som två olika rapporter där kapitalbasen ska rapporteras till European Banking Authority genom Finansinspektionen medan rapporten om betalningsvolymer rapporteras till Finansinspektionen direkt.

Rapport om betalningsvolymer

Den här rapporten skapas som sagt direkt till Finansinspektionen och här ska det inte användas någon webbsida för att ladda upp rapporten. Istället installeras ett program från Finansinspektionen som finns för nedladdning på följande sida http://www.fi.se/programvara och där den som är ansvarig på bolaget loggar in.

Väl inloggad kan användaren se vilka rapporter som finns tillgängliga och som ska slutföras. För varje rapport presenteras ett tydligt formulär med fält som ska fyllas i med information. Informationen som ska fyllas i hittar användarna av Lendysofts plattform enkelt under sektionen Admin och sedan Reports som bilden nedan visar.

Admin sektionen i Lendysoft

Admin sektionen i Lendysoft

Under sektionen för rapportering kan användaren välja för vilket tidsspann rapporten ska genereras och för det första halvåret av 2017 kan det se ut som bilden nedan med exempeldata visar.

Rapport för betalningsvolymer i Lendysoft

Rapport för betalningsvolymer i Lendysoft

Informationen från rapporten i Lendysoft förs helt enkelt in i programmet från Finansinspektionen och skickas in genom att klicka på den knappen i programmet.

Rapport om kapitalbas

Vid tidigare rapporteringstillfällen har även denna del rapporterats direkt till Finansinspektionen i samma formulär som ovan men nu ska istället en fil laddas upp till Finansinspektionens webb tjänst som är av typen XBLR. Det finns sparsamt med information hos Finansinspektionen om detta och bolaget som ska rapportera blir dirigerat till European Banking Authority’s (EBA) hemsida där informationen är mycket svår att förstå sig på. Många länkar fungerar inte längre och de filer som går att ladda ned ger heller ingen tydlig vägledning. Finansinspektionen har en exempelfil på sin hemsida vilken dock inte innehåller några detaljer om den data som ska skickas för kapitalbasen men om användaren har lite förståelse för att arbeta med XML-filer går det att förstå att användaren ska ange institutionens registreringsnummer och datum för rapporten i vissa XML-element.

Efter fortsatt research via Google hittade vi ett insticksprogram till Excel från Altova som faktiskt löser nästan hela problemet. Genom att installera insticksprogrammet finns det nu en ny meny i Excel som heter EBA.

Användaren öppnar nu denna meny och klickar på Insert New Report. Ett antal val presenteras och efter att ha prövat sig fram och tittat i Finansinspektionens exempelfil där det som schema referens står text enligt bilden nedan går det att komma fram till att det är COREP som ska väljas som första alternativ i Excel rapporten.

Bilden ovan är tagen från att ha öppnat exempelfilen med Notepad++ där användaren kan se highlighting av XML-koden, detta är ett program som fungerar som Notepad/Anteckningar men med lite mer verktyg för att underlätta för användaren.

Vyn i Altovas insticksprogram ser ut enligt nedan.

Genom att ”plussa upp” COREP alternativet visas två nya alternativ enligt nedan.

I exempelfilen från Finansinspektionen står det ju corep_ind.xsd vilket vi då förutsätter mappar mot COREP IND som rapport i Excel vilket fungerade.

När användaren sedan klickar på OK skapar insticksprogrammet upp massor av tabbar i Excel bladet, en för varje rapport sektion som kan finnas med i COREP IND. Dessa sektioner heter C 01.00, C 02.00 etc. och genom att studera sektionen i Finansinspektionens exempelfil som heter fIndicators går det att förstå att det bara är C 00.01 och C 01.00 som behöver skickas in.

I Excel bladet finns det nu en sektion till höger som heter Tables och där kan användaren avmarkera alla sektioner av rapporten som inte behövs och bara lämna C 01.00 och C 00.01 enligt bilden nedan.

Vi kan nu fylla i C 00.01 som ser ut enligt följande bild.

Genom att klicka i första cellen för Accounting framework får vi en drop down med två alternativ.

Eftersom det inte finns någon dokumentation att tillgå på något enkelt sätt är det naturligtvis omöjligt att förstå om det är x1 eller x2 som ska väljas då användaren genom lite research kan förstå att en av dem representerar GAAP och den andra IFRS som redovisningsprincip. Genom att titta i exempelfilen från Finansinspektionen går det att utröna att det är x2 som ska väljas då den koden finns med i filen.

För Reporting Level är det samma problematik men eftersom vi hittar x6 i exempelfilen förutsätter vi att den ska användas.

I sektionen till höger där det står EBA Filing Pane ska vi också ändra till följande data:

Vi har ändrat Reference Date till rapportens datum samt valuta, språk, Scheme samt där det står Identifier ska institutets registreringsnummer hos Finansinspektionen fyllas i.

Nu är det vidare till C 01.00 där informationen om kapitalbasen ska fyllas i. Denna sektion ser ut enligt följande bild.

De siffror som står till höger om texterna representerar fältens id-nummer hos EBA och vid uppladdningen av rapporten till Finansinspektionen kan användaren få tillbaka ett felmeddelande om summorna i fälten inte går ihop. Då kommer användaren endast att få koderna tillbaka som är fel och en spartansk uträkning som visar vilka fält som ska gå ihop.

För att förklara hur denna validering, uträkning, går till kan vi titta närmare på övre sektionen i rapporten.

Texterna är indenterade under sina respektive rubriker vilket betyder att den summa som står vid OWN FUNDS ska vara summan av alla de underrubriker som står vid första indenteringsnivån. Om användaren fyller i en summa för OWN CET1 instruments och sedan går vidare för att fylla i ett värde i underrubrikerna ska den summan vara lika med totalen för fälten 080+090+091 exempelvis.

När användaren har fyllt i sina värden kan den klicka på knappen Validate för att testa om värdena går ihop.

I exemplet nedan har användaren fyllt i rapporten där bolaget har ett eget kapital om 1 600 000 kr varav 1 500 000 kr består av inbetalt aktiekapital samt 100 000 kr från årets vinst.

Genom att klicka på Validate får användaren följande rapport.

Användaren får några Errors men dessa hör till rapport C 04.00 och är en bugg i insticksprogrammet eftersom användaren har tagit bort sektionen C 04.00 från rapporten. Om det står Error från C 01.00 är det något som måste undersökas. Användaren kan nu fortsätta genom att klicka på Export to XBRL och får följande fil.

reportfile

Om bolaget inte har behov av att ange några fler poster än i denna fil går det ju bra att använda Notepad++ och editera i filen för varje rapport och sedan ladda upp den till Finansinspektionen. Alternativt kan insticksprogrammet från Altova köpas för €399 vilket är en bra investering för att säkerställa framtida valideringar och att filerna håller sig till framtida uppgraderingar av XML-scheman.

Om bolaget inte själva vill arbeta med rapporten går det också bra att outsourca detta till konsulter som exempelvis Parseport .